Sånt här onödigt inlägg som ni inte behöver läsa.

Vi smyger omkring på tå, livrädda för att störa. och vi har tappat våra ord och när
vi väl hittar dom blir dom bara kantiga och fel.
All skit som kommer ur min mun, jag menar det inte men jag måste väl ändå
mena nåt? Och är det nu vi ska bryta upp, gå skilda vägar och sånt?
Jag vill inte, vill inte! För jag kommer sakna dig så !

Du sårar mig som bara du kan.
Varje skrymsle, varje vrå av mitt hjärta..
Och du missar inte en chans att ta igen för allt.
Men dom som säger att tiden läker alla sår, dom ljuger !


punkt